frokenklumpeduns

Längesedan jag bloggade men nu är det sådär miljontals tankar som snurrar runt o runt igen, hopplöst!

 

Ibland tänker jag på att jag nog är världens tråkigaste människa, jag sitter så gott som jämt hemma, umgås inte med så många människor och då längtar jag hem till småland... Eller mer till när jag var runt 15 års åldern när man jämt hängde med folk. Samtidigt så vill jag inte under några som helst omständigheter byta bort det liv jag lever idag...

 

Jag har världens bästa sambo, vi bor bra, fantastisk hund, ett jobb, fin bil osv osv osv..

 

Ibland känns det som att mina vänner som förövrigt är fantastiska hänger gärna med varandra men inte så ofta som jag är med, och därav att jag känner mig som världens tråkigaste människa... Det kanske inte är så alls utan bara jag som inbillar mig, för jag vet att vi alla jobbar väldigt mycket, jag är ungefär sämst i världen på o höra av mig så jag lägger inte alls skulden på dom.

 

Det känns som det jag skriver är massa svammel fram och tillbaka utan något direkt sammanhang, ungefär så känns det inombords också.. Det är så svårt att förklara, så svårt att sätta ord på det...

 

Några av mina nära och kära har sagt åt mig tusentals gånger att jag troligen är utbränd, till svar har dom fått en fnys och sagt att jag är bara 25, det händer inte mig. Sen ibland kan jag faktiskt tro att dom har rätt... Ja eller att jag bara är jävligt stressad och haft ett sjuhelvetes halvår...

 

Allt eskalerade ordentligt idag, nästan som en ordentlig smäll men mer som ett bråk...

 

Jag förstår nu vad som menas att man blir så arg så man kokar... Skulle det gått så skulle det nog rykt genom öronen på mig...

 

Osammanhängande svammel på hög nivå...

 

Vet ni, vid sådana här tillfällen när jag känner mig så som jag gör nu, så saknar jag min mamma extra mycket.. Även att inte relationen alltid har varit den bästa så kunde jag faktiskt prata med henne om allt, hon förstog mig på mig på ett ett sätt som jag nog inte kan förklara.. Och något jag aldrig sa till henne var hur mycket hon faktiskt betyder för mig... Hur ska en människa kunna veta det om dom aldrig få höra det??

 

Nä slut på mitt svammel för denna gången...

 

När jag läser igenom detta någon annan dag lär jag nog tro att jag är full.. Så är däremot inte fallet, bara väldigt väldigt ofokuserad och osamlad...