Image and video hosting by TinyPic

frokenklumpeduns

Här skriver jag om allt som faller mig in både på gott o ont

patetisk ynkrygg

Denna människa... patetisk och rent sagt ond... hur kan man ha mage att lura människor på det sätt du gör? Om så allvarliga saker? Förstår du inte hur man mår när man får sådana samtal där du praktiskt taget säger att du är döende och sen visar det sig att allt är en bluff... inte nog med att jag känner mig som en idiot som trodde på dig du drog upp en massa minnen som gör jävligt ont.. vi försökte hjälpa och stötta dig i en sjukdom som du inte ens hadde! Du har fått mig att nästan gå in i väggen ! Och mage på allt så försöker du dels ge mig dåligt samvete för att du lägger dina pengar på skit? Väx upp! Ta ditt ansvar, men framförallt kontakta varken mig eller mina nära igen för tro mig det du har utsatt oss för är inget jag ens skulle vilja utsätta min värsta fiende för...

Träning och återigen irritation

Tränat idag, på gymmet vi har hemma för en gångs skull... 20 min cyckling och en 30 min styrka, helt okej för mig tycker jag...

Kom ihåg första gången jag satt mig på cyckeln här hemma... 2 minuter sen trodde jag att jag skulle dö... Men det går bättre o bättre! Lövley!

Irritationen kom tillbaka idag, över en viss familj och deras beteende. Det sjuka är att jag blir så arg så jag både skakar och blir helt iskall, galet, då är man arg.

Jag står fast vid att jag tycker det var vansinnigt respektlöst och fattar inte hur man kan bete sig på vissa sätt..

jag - onyx 1 -0

Så är det.. min älskade hund har haft lite svårt att få i sig sin may senaste tiden. Tror att det har med åska att göra eftersom hon blir vansinnigt rädd när det åskar.
Kan tillägga att det åskat typ 1 gång om dagen den senaste veckan..

Hursomhelst en hund som inte får i sig någon mat är ju inte bra.. så idag tog jag upp kampen...

Tog en näve hundfoder i en ny skål o på med lite vatten och sa varsågod... hon kom fram kollade på mig som jag vore knäpp... jag fortsätter och säger varsågod en 3 - 4 gånger till och hon tänker väl att ja jag provar väl.. vipa skål tom... häller upp en 2 nävar till med vatten och det tog slut på en gång utan trams... ikväll skulle jag göra om samma sak... åter massa trams... till slut så åt hon upp detta med... som sagt 1 - 0 till mig :)

Utkast: Jul. 15, 2012


Regn och rusk

Ytterligare en dag med regn.. Nog för att jag kan tycka att det är mysigt med regn någon gång ibland... Men när det har regnat 2 av 3 veckor så känns det lite värre...

Jag har lyckats rycka upp mig lite grann iaf! Sakta men säkert, säkert men sakta:)

Rycka upp mig

Jag lär försöka ta mig i kragen o rycka upp mig... Och detta snarast!

Jag har mina bra sidor och jag har mina mindre bra sidor, jag är fan inte en dålig människa för det! Nä så är det faktiskt! Så försöka sluta tänka mörka o dystra tankar o släppa in solglimtarna i mitt liv igen!

Ett till snurrinlägg..

2 inlägg på knappt 30 minuter... Otroligt...
 
Men tänkte skriva med en till sak säkert osammanhängande smörja det här med....
 
Men som jag säkert nämt tusen gånger förut så har jag en fantastisk man vid min sida, en man som stöttar mig igenom allt, som står kvar genom dom värsta ångest attackerna, och glädjs med mig när jag är glad.. Sådana människor växer inte på träd...
 
Ibland undrar jag hur mitt liv skulle sett ut om jag inte skulle träffat honom... Troligen skulle jag nog inte funnits kvar om jag ska vara ärlig... Jag tror inte jag skulle orkat kämpa mig ur när jag låg där på botten och mådde som sämst...
 
Det dumma med mig det är många saker, men dels så har jag fruktansvärt svårt att lita på människor och släppa in dom på livet, och oftast blir jag arg istället för att visa att jag är ledsen över något... Jag kan till och med bli arg på någon som står mig nära istället för på den personen jag faktiskt är arg på från början...
 
I situationer där jag kanske inte känner mig allt för bekväm kan jag även skratta bort saker o vinka bort dom som att jaja det blir bättre, fast det i själva verket sätter sig ganska så hårt..
 
Både på gott och ont så har min sambo lärt sig detta, det är inte lätt och det är nog inte roligt heller alla gånger men han finns kvar... Han är guld värd!
 
Sen har jag många fantastiskt fina vänner som jag har släppt in på livet.. Vissa mer vissa mindre...

Mycket tankar

Längesedan jag bloggade men nu är det sådär miljontals tankar som snurrar runt o runt igen, hopplöst!
 
Ibland tänker jag på att jag nog är världens tråkigaste människa, jag sitter så gott som jämt hemma, umgås inte med så många människor och då längtar jag hem till småland... Eller mer till när jag var runt 15 års åldern när man jämt hängde med folk. Samtidigt så vill jag inte under några som helst omständigheter byta bort det liv jag lever idag...
 
Jag har världens bästa sambo, vi bor bra, fantastisk hund, ett jobb, fin bil osv osv osv..
 
Ibland känns det som att mina vänner som förövrigt är fantastiska hänger gärna med varandra men inte så ofta som jag är med, och därav att jag känner mig som världens tråkigaste människa... Det kanske inte är så alls utan bara jag som inbillar mig, för jag vet att vi alla jobbar väldigt mycket, jag är ungefär sämst i världen på o höra av mig så jag lägger inte alls skulden på dom.
 
Det känns som det jag skriver är massa svammel fram och tillbaka utan något direkt sammanhang, ungefär så känns det inombords också.. Det är så svårt att förklara, så svårt att sätta ord på det...
 
Några av mina nära och kära har sagt åt mig tusentals gånger att jag troligen är utbränd, till svar har dom fått en fnys och sagt att jag är bara 25, det händer inte mig. Sen ibland kan jag faktiskt tro att dom har rätt... Ja eller att jag bara är jävligt stressad och haft ett sjuhelvetes halvår...
 
Allt eskalerade ordentligt idag, nästan som en ordentlig smäll men mer som ett bråk...
 
Jag förstår nu vad som menas att man blir så arg så man kokar... Skulle det gått så skulle det nog rykt genom öronen på mig...
 
Osammanhängande svammel på hög nivå...
 
Vet ni, vid sådana här tillfällen när jag känner mig så som jag gör nu, så saknar jag min mamma extra mycket.. Även att inte relationen alltid har varit den bästa så kunde jag faktiskt prata med henne om allt, hon förstog mig på mig på ett ett sätt som jag nog inte kan förklara.. Och något jag aldrig sa till henne var hur mycket hon faktiskt betyder för mig... Hur ska en människa kunna veta det om dom aldrig få höra det??
 
Nä slut på mitt svammel för denna gången...
 
När jag läser igenom detta någon annan dag lär jag nog tro att jag är full.. Så är däremot inte fallet, bara väldigt väldigt ofokuserad och osamlad...

RSS 2.0