frokenklumpeduns

Ligger i sängen, blev precis serverad lite kvällsmat av min finaste finaste sambo.. Han skämmer bort mig ordentligt och vet ni, det är min tur att skämma bort honom tillbaka..

 

 

Jag är så sjukt tacksam för att jag fick träffa en människa som låter mig våga visa vad kärlek är, vad ledsamhet är ja egentligen vad alla känslor är. Nej jag ska inte alltid påstå att allt är perfekt för det är det inte, men något som jag har kommit underfund med den senaste tiden som tog mig väldigt väldigt lång tid att förstå det är att allt behöver inte jämt vara perfekt, livet är inte en dans på rosor. Det gäller att man ska kunna finnas vid sin partners sida både vid lycka och vid motgång.

 

Min sambo kan ibland bli förbannad på mig när jag inte riktigt vill inse saker och ting.. Han var en av dom personerna som var på mig ganska så ordentligt med att jag borde kolla upp mig varför jag är så fruktansvärt öm överallt.. Det tog över 1 år innan jag kollade upp mig och nu är jag igång med en ordentlig utredning och en rehabilitering.

 

Rehabiliteringen går ut på att dels gå till botten med mitt förflutna, att kunna bearbeta saker som jag tidigare har valt att skuffa under mattan för att jag helt enkelt inte har orkat ta tag i det.. Detta i sin tur ledde till otroligt höga murar som jag hade väldigt väldigt svårt att släppa ner. Jag har sakta men säkert börjat ta ner murarna, jag har sakta men säkert börjat förstå att det är okej att vara ledsen, det som har varit har varit, jag har accepterat det men nog inte riktigt bearbetat det.

 

Rehabiliteringen går även ut på att träna rätt, alltså att träna utifrån den problematiken som finns. Och det funkar bra, riktigt bra, återigen så finns min sambo där o stöttar mig i allt, han pushar när jag tycker det är jobbigt och han glädjs när det går bra. Det är en riktig stjärna.

 

Mikn sambo har även en annan väldigt fin egenskap ( som gör mig tokig ibland ) han påpekar saker för mig som jag inte alltid riktigt vill inse... Reaktionen i första hand blir alltid densamma, jag blir skitförbannad och tycker att han försöker trycka ner mig. Skillnaden är att jag har lärt mig att tänka efter på vad det är han säger och börjat sakta men säkert att inse att han säger inte detta för att vara elak, han säger det för att han bryr sig om mig, han vill att jag ska må bra. Shit vilken insikt det var, skitsvår att ta in.

 

Kan ta ett exempel som var för något år sedan när dom skulle starta biggest looser i Sverige igen, och jag är vråltaggad o frågar honom säkert sjuhundrafemtioelva gånger men du ska vi inte söka in dit, göra något med vårat liv o bla bla bla bla (som en tre åring) och peter säger, Jag förstår din tanke, jag förstår din ide, du är en vinnarskalle och du skulle kört på, men jag tror inte din kropp skulle pallat det för att du har för mycket skador sen innan.

 

Min reaktion är: IDIOT, tror du inte att jag klarar det här eller, nu jävlar ska du få se.. Nej jag sökte aldrig in till biggest looser, idag är jag jäkligt tacksam för det. Idag har jag också fått veta att jag har fibromyalergi, att det är överrörlighet i lederna och enligt läkaren jag träffade sist så har troligtvis min whiplash skada spridit sig till resten av kroppen, därför gör det ont. Sen är det även en emotionell smärta som är som en verklig smärta.

 

 

Min sambo påpekar lite fint att han är orolig för att jag glömmer bort saker, säger en sak men menar något annat och han är rädd för att jag börjar närma mig den där berömda...

 

Återigen en snabb reaktion som blir att nej nej, jag är stålmannen, men reaktionen ändrade sig ganska fort till att han säger inte det här för att vara elak, han säger det för att han märker att allt inte står riktigt rätt till.

 

Det blev ett långt inlägg, mycket hoppande fram och tillbaka men det jag i slutänden vill komma till det är det här.

 

Jag är så sjukt glad, så vansinnigt tacksam för att jag har träffat mannen i mitt liv, han som fick mig för 4 år sedan att förstå att livet tar inte slut nu, men du måste kämpa för det. Han är en sådan människa som alla borde få ha omkring sig och jag önskar att han förstår hur mycket han betyder för mig, hur mycket jag älskar honom och att jag hoppas att jag kommer kunna finnas för samma sätt för honom som han finns för mig.

 

Nu dags för sängen, imorgon blire jobb igen.