Frihet
Massor av tankar snurrar och snurrar och snurrar, kan inte förstå, resan bokad, sovplats fixad, snart så... Snart är ett års kämpande äntligen över, svårt att förstå, mycket både mot och medgångar, lagt ner ca 20 000 kr i advokatskostnader, men det är det värt hoppas jag. På ett sätt kan jag bara känna ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEN är detta över, men det är samtidigt lite skrämmande, inte att det är över, men att se han igen, att få sitta där mitt emot den fan som försökte förstöra mitt liv.
Men, han lyckades inte, och jag gör inte detta för att förstöra för han, jag gör detta för min skull, för att jag ska kunna ta mig vidare, detta kommer bli ett sista stopp, sista steget innan jag kan dra in i mitt nya, friskare, bättre liv, och det känns så underbart, jag darrar av rädsla på ett sätt, ja jag gör faktiskt det, det känns konstigt, men ändå så underbart, befriande, ungefär som, är det så här det känns att vara fri? Vilken jävla underbar känsla, ibland kan jag nästan känna att skulle inte jag förlorat min mamma när jag förlorade henne så skulle jag troligen både leva kvar där, och i värsta fall inte ens levt idag, var faktiskt på vippen där ett tag, att antingen att jag skulle tagit steget eller att han skulle gjort det mot mig, men här står jag, starkare än någonsin, har min mammas skyddsängel som vakar över både mig och hennes gammla sambo varje dag tror jag. Jag är ganska säker på det, annars skulle jag väl aldrig kunna lyckas ta mig så här jävla långt? Ja en resa, och irrigt blir det säkerligen när jag skriver också, men det är mitt minsta bekymmer, jag skriver för att jag behöver få det ur mig, jag behöver få skriva, känna, tycka tänka, och bara njuta, ja njuter det gör jag nog, ja.. Ledsen men ändå njuter, förrvirrad men ändå glad, skitsraj men ändå fri...
Förstår ni????
Om en och en halvvecka lite drygt är allt detta kalas över, då kommer jag stå där som en vinnare! HELT UNDERBART, och hjärtat får följa med, dock inte till Rydaholm, men han är med mig iaf, kommer sova där jag sover, träffa lite av mina fantastiko kompisar, jag har bestämt mig för att vi ska hälsa på en eller två stycken typ innan vi åker hem, dels för att jag saknar alla dom, och jag tror att några av dom saknar mig lite grann med...
Näe, nu så, ska jag sluta irra en stund!
Puss och kram säg!
Men, han lyckades inte, och jag gör inte detta för att förstöra för han, jag gör detta för min skull, för att jag ska kunna ta mig vidare, detta kommer bli ett sista stopp, sista steget innan jag kan dra in i mitt nya, friskare, bättre liv, och det känns så underbart, jag darrar av rädsla på ett sätt, ja jag gör faktiskt det, det känns konstigt, men ändå så underbart, befriande, ungefär som, är det så här det känns att vara fri? Vilken jävla underbar känsla, ibland kan jag nästan känna att skulle inte jag förlorat min mamma när jag förlorade henne så skulle jag troligen både leva kvar där, och i värsta fall inte ens levt idag, var faktiskt på vippen där ett tag, att antingen att jag skulle tagit steget eller att han skulle gjort det mot mig, men här står jag, starkare än någonsin, har min mammas skyddsängel som vakar över både mig och hennes gammla sambo varje dag tror jag. Jag är ganska säker på det, annars skulle jag väl aldrig kunna lyckas ta mig så här jävla långt? Ja en resa, och irrigt blir det säkerligen när jag skriver också, men det är mitt minsta bekymmer, jag skriver för att jag behöver få det ur mig, jag behöver få skriva, känna, tycka tänka, och bara njuta, ja njuter det gör jag nog, ja.. Ledsen men ändå njuter, förrvirrad men ändå glad, skitsraj men ändå fri...
Förstår ni????
Om en och en halvvecka lite drygt är allt detta kalas över, då kommer jag stå där som en vinnare! HELT UNDERBART, och hjärtat får följa med, dock inte till Rydaholm, men han är med mig iaf, kommer sova där jag sover, träffa lite av mina fantastiko kompisar, jag har bestämt mig för att vi ska hälsa på en eller två stycken typ innan vi åker hem, dels för att jag saknar alla dom, och jag tror att några av dom saknar mig lite grann med...
Näe, nu så, ska jag sluta irra en stund!
Puss och kram säg!
Kommentarer
Postat av: DONKEN
KOOOMMER MIN FRU HIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIT!!!!!? åh vad glad jag blev när jag läste detdär. Dels för att jag vet hur du kämpat(!) och dels för att du kommer till kringkrokarna här! åhåååååå gaaad! :D lyckli lyckli. Jag hoppas allt detdär går väldans bra, du har trotsallt betalat pengar, och blod svett o tårar. pöss på dig fruuu fin!
Trackback
